Uppgift under praon!

När du har kommit tillbaka till skolan efter din prao ska du skriva ett reportage om veckan på din arbetsplats. För att kunna skriva ett så bra reportage som möjligt är det viktigt att du för anteckningar under din praovecka som stöd för minnet. Dessutom bör du ta några foton på din arbetsplats som du sedan kan använda i ditt reportage för att visa upp det du skriver om. OBS! Fråga om lov innan du fotograferar, och var noga med att förklara vad dina fotografier ska användas till!

Förslag på vad du kan skriva om i dina anteckningar:

·        Första mötet med praoplatsen – hur kändes det?

·        Synintryck – berätta målande om hur det ser ut på din praoplats.

·        Lukt/hörselintryck – använd dina sinnen för att få läsaren att känna att de är med dig där.

·        Fakta om arbetsplatsen – bransch, hur många som jobbar där, olika arbetsuppgifter, vad krävs för utbildning för att jobba där etc.

·        Vad gjorde du de olika dagarna? Dina arbetsuppgifter och hur du upplevde dem.

·        Intervjua gärna någon av de anställda. Du kan ställa frågor om t.ex. hur länge de har arbetat där, vad de har för utbildning, vad som är det bästa med jobbet etc.

Naturligtvis står det dig fritt att anteckna precis vad du vill. Dessa är endast förslag. Lycka till på din praoplats, och ha det så kul!

Referat

Hej alla härliga sjuor!

Vi har precis lärt oss hur man sammanfattar det viktigaste i en lärobokstext och sedan kommer ihåg det efter man har läst. Nu ska vi gå vidare genom att lära oss att skriva referat, och det går till litegrann på samma sätt.

Varför gör vi detta, då? Jo, i kunskapskraven står det att du ska kunna "läsa skönlitteratur och sakprosatexter med [...] flyt genom att [...] välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag". En sådan strategi är att kunna ta ut det vikitgaste och sammanfatta det. Det står också att du ska kunna "skriva olika slags texter med [...] språklig variation, [...] textbindning samt [...] fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer". Referatet du ska skriva är ju en slags text. Det är alltså detta vi ska öva på, och du senare ska bli bedömd på: att du kan sammanfatta det viktigaste i en text och att du kan skriva ett referat utifrån det som är typiskt för den texttypen.

                                                                                                           Bild från Flickr

När du skriver ett referat utgår du ifrån en text någon annan har skrivit, ofta en tidningsartikel, en insändare, krönika eller andra texter där någon utrycker en åsikt. Därför är det viktigt att i ett referat visa vem som säger så här. Då använder du något som kallas referatmarkörer. Referatmarkörer är ord som talar om att det här är sådant någon annan säger, inte du som skrivit referatet. Exempel på referatmarkörer är: anser, berättar, diskuterar, enligt, föreslår, hävdar, inleder, nämner, poängterar etc.

Du börjar med att läsa din originaltext noga, minst två gånger. Stryk under ord och korta meningar som innehåller den viktigaste informationen i texten. Därefter skriver du ner det du strukit under i punktform. Utgå ifrån dina anteckningar när du skriver din sammanfattning. Glöm inte bort att använda referatmarkörer för att visa att det är någon annan än du som säger detta.

Vi kommer att skriva referat först i helklass för att visa alla hur det går till. Därefter kommer ni att få skriva referat på en text tillsammans i mindre grupper, för att öva. Ni kommer att få respons från mig på de texterna ni skriver tillsammans. Till slut kommer ni att få en text som ni ska skriva ett referat på alldeles på egen hand. Det är det referatet jag kommer att bedöma.

Vi jobbar med referat vecka 37-39.

Vocaroo för ljudinspelning

Här kommer återigen ett litet "tips från coachen".


För att göra en enkel ljudinspelning på dator kan man med fördel använda Vocaroo. Du hittar det på vocaroo.com. Se filmen ovan för en snabb instruktion i hur du går till väga, och hur du gör för att kunna maila ditt röstklipp till din lärare.

Vårprat med 9B

Börja med att titta på filmen!




Som uppgift i stället för de lektioner som går bort får ni en övning i att använda estetiska uttrycksmedel som ett medel att förstärka ett budskap. Med estetiska uttrycksmedel menar jag till exempel bild och musik. I kunskapskraven står det så här:

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. (Betyg E)

Uppgift:

Berätta om en händelse/en person som betytt mycket för dig. Det kan vara en upplevelse, en dag som var så där alldeles fantastisk, eller en person som är speciell för dig av någon anledning. Det kan vara någon du känner eller någon idol, som du beundrar på avstånd.

Välj ut en låt OCH/ELLER en bild som du tycker passar in till det du berättar. Du ska också i ditt vårprat motivera varför du tycker att den låten passar in.

Skriv ett manus, och spela sedan in ditt vårprat. Du kan använda röstmemo till iPhone eller motsvarande till Android. Eller, om du är van vid att använda andra sätt att spela in ljud eller bild på nätet går det bra att använda något annat.

Maila filen med ditt vårprat till mig senast onsdag 4/3. Glöm inte bort att bifoga din bild eller en länk till den låt du har valt, och glöm inte bort att motivera varför du har valt den!

Har du frågor går det bra att maila även dem till mig så svarar jag så fort jag kan!

Tips från coachen: Orka plugga!

Jag vill tipsa om en YouTubekanal med massor av tips till dig som elev på högstadiet. Där finns filmklipp om kunskapskraven, lässtrategier och studieteknik etc. Orka plugga kommer att lanseras som sajt i slutet på månaden, men tills dess kan du hitta alla klippen här.

/Jenny

Riktad skrivning språkhistoria 8A

Måndagen den 2/2 kommer ni att genomföra en riktad skrivning i språkhistoria. Själva skrivningen kommer att ske under svensklektionen 11.10-12.10

Förberedelse sker torsdagen den 29/1, då ni får läsa i Portal Svenska eller läsa mer om svensk språkhistoria på nätet. Observera att inga anteckningar får tas med till skrivningstillfället.

Uppgift: 

Skriv och berätta om svenska språket genom tiderna. Utgå ifrån följande frågeställningar:

• Hur har det förändrats? 
• Vilka viktiga historiska händelser/andra språk har bidragit till språkets förändring, och på vilket sätt? 
• Hur förändras svenska språket idag, och vad beror det på? 
• Hur tror du det kommer att förändras i framtiden?

Tänk på punkt, stor bokstav och styckeindelning när du skriver! Det underlättar för mig som ska läsa.

Genomförandet:

Under skrivningen kommer du att få använda följande saker:

• Portal Svenska
• Google/internet, antingen via din telefon och skolans nät, eller via en av de två datorer som finns i klassrummet.

Är du sjuk och därför inte kan delta under skrivningstillfället så har du möjlighet att lämna in uppgiften färdigskriven senast fredagen den 6/2.

I denna uppgift är det innehållet som är det allra viktigaste. Formen på texten kommer också att bedömas, men tänk på att den bedömningen bara blir en av väldigt många bedömningar av hur du skriver. Följande saker kommer jag att titta på när jag bedömer innehållet:

Du berättar på ett enkelt sätt om några hållpunkter i svenska språkets historia.	Du berättar på ett utvecklat sätt om de viktigaste hållpunkterna i svenska språkets historia.	Du berättar på ett välutvecklat sätt om de viktigaste hållpunkterna i svenska språkets historia.
Du berättar om någon händelse och/eller något främmande språk som har påverkat svenska språket, och förklarar hur.	Du berättar om några händelser och främmande språk som har påverkat svenska språket, och förklarar hur med hjälp av några exempel.	Du berättar om flera händelser och främmande språk som har påverkat svenska språket, och förklarar hur med hjälp av  flera tydliga exempel.

Repetition inför nationella provet, 9B

Läsa/lässtrategier

Lässtrategier

Läs s. 12-24 om strategier att förstå ord och att läsa på olika sätt.

Berättande texter

Läs s. 112-117 om vad man ska titta på när man läser och tolkar skönlitterära text. 

Skriva

Mottagaranpassning och syfte

För vem skriver du, och varför? Vad har det för betydelse för den text du ska skriva? Läs mer på s. 37

Skrivprocessen

Uppsatsen på nationella provet ska skrivas under en förhållandevis kort tid, vilket innebär att det inte kommer att finnas tid för så värst mycket för– och efterarbete, men det kan ändå vara bra att ha koll på vilka vägar man kan använda för att komma igång. Läs igenom s. 38-43, och tänk igenom vilka stycken som kan vara bra att göra en kort mental notering kring. Hur man analyserar skrivuppgiften (s. 39) är t.ex. ganska bra att ha koll på, liksom vad du ska titta efter när du läser igenom din text och bearbetar språket (s. 43) innan du lämnar in. 

Knep för att komma igång
Kommer du ihåg de olika strategierna för att komma igång som vi har gått igenom? Läs om dem igen på s. 46-47.

Skrivregler

Det här är sådant som ni har fått respons om vid varje tillfälle vi har jobbat med en skrivuppgift. Skrivreglerna kan vara riktigt bra att ha koll på. Läs s. 56-66 och jobba sedan med häftet Reparationskurs skriva – skrivregler som du får av mig. Jag vill att du gör alla 1- och 2-övningar till varje del, och gärna fler om du hinner eller är medveten om att just detta är något du brukar göra fel på. 

Utveckla ditt skrivande

Läs igenom s. 67-79. Det här är bra att ha koll på, om man satsar på de högsta betygen, men annars är det bättre att lägga mer tid på skrivreglerna. Vill du, eller har du tid över att fördjupa dig och öva inom detta område, kan du jobba med häftet Reparationskurs skriva – Utveckla skrivandet.

Texttyperna

Ska du plugga in något inför nationella provet så är det skrivnycklarna på s. 81-87. De allra viktigaste texttyperna att känna till är novell, brev, debattartikel, insändare, krönika, nyhetsartikel och reportage. Läs noga och se till att du har koll på dessa.

Gemensamt 

• Läsning, lässtrategier: gemensam genomgång och repetition. 
• De olika texttyperna: genomgång och gemensamma diskussioner om vad som är typiskt för de olika texttyperna. Läsning av olika texttyper 
• Skönlitteratur: läsning och tolkning av kortare texter, tema/motiv/budskap etc. 
• Tala: vi övar oss inför det muntliga nationella provet genom att samtala kring de texter vi läser och tolkar.

Alla sidhänvisningar är till Portal Svenska.